Ann Larås tog oss med på en svepande resa till sina favoritträdgårdar i södra England.

Många av namnen på trädgårdarna är välbekanta och med Anns vackra bilder och berättelser om skaparna av de olika trädgårdarna kändes det som om vi var där.

Klippta häckar och formklippt buxbom i fantastiska former finns det gott om, liksom överdådigt blommande rosor. Lite mer jordnära är de så kallade cottage gardens i engelska småbyar – helt underbara med otroligt riklig blomning och färgprakt.

En tur till Chelsea Flower Show, i bilder och berättelser, hann vi också med innan kvällen var slut.

Ingela

Efter vårt årsmöte berättade Pia Hedenblad om sin passion för pelargoner. Hon bor i Tullinge där hon har ca 100 stycken som hon vårdar ömt. Ju mindre en pelargon är ju svårare är den att odla. Men miniatyrer är ju så oemotståndliga och för att hålla dem små ska de också ha små krukor.

Enklast och vanligast är zonalpelargoner där det finns mycket att välja på. Några favoriter är Tango Lavendel, Wilhelm Langot och First love. Ja, man blir ju glad bara av namnen och blomvilliga är de också.

Flerfärgade pelargoner har en tendens att återgå till sitt ursprung med enfärgade blommor. Då gäller det att vara burdus och knippa bort de nya skotten.

Tyvärr kan en pelargon inte bli hur gammal som helst så för att bevara en älskad sort får man ta sticklingar.

För att läsa mer om sorter, förökning, omvårdnad mm gå in på Pias hemsida
www.hedenbladstradgard.weebly.com

Ingela Heurgren

Peter Streiffert höll ett fartfyllt föredrag om att odla till köket på en liten yta. Frön i mängd sår han på våren, många så tidigt som i januari. Peter använder alla ljusa ställen han kan uppbringa för sin plantor. När inte hans egna fönsterbräden räcker till utnyttjar han trapphusets.

Ledordet är att odla så många olika saker som möjligt och mycket av varje sort. Det brukar bli runt 300 plantor av tomater, squash, kålrabbi, rödbetor, chilipeppar, gurka mm. Fröna sås i krukor av tidningspapper som ställs tätt.

Redan i februari/mars sätts plantorna ut på balkongen för att härdas och inte växa sig för långa och gängliga. Peter lägger frigolitskivor ovanpå hinkar och sedan plastlådor ovanpå det, Det har lyckats bra hittills men vid sträng kyla måste förstås allt tas in.

I Hammarby, där Peter bor, odlar han i pallkragar på bostadsrättsföreningens mark bakom husen. Alla i föreningen får skörda av odlingarna, även om grannarna skördar rätt blygsamt. I augusti till september ungefär kan man via mail boka bord på den lilla anspråkslösa restaurangen som han driver i anslutning till odlingarna. De närodlade grönsakerna tillreds på grillen bredvid. Mer närodlat och nyskördat kan man nog inte få på restaurang.

All gödsling görs med köksavfall, gräsklipp, löv mm ja allt växtmaterial han kan lägga vantarna på. Jorden ska vara täckt.

Mycket roligt hade vi hela kvällen som även innehöll underhållning med sång och ukulele-spel. Vi fick också tips på goda vegetariska maträtter.

Foto: Cecilia Wingårdh

Luktärter är i sanning en betagande blomma med stora variationer och en härlig doft. Cecilia Wingårdh berättade om detta underbara släkte och visade bilder på ena vackrare luktärten efter den andra. Hon har en förkärlek för historiska sorter t ex Black Knight från 1898. Inte dåligt att ha blivit en så gammal herre.

Cecilia hade med sig fröer till försäljning men det var svårt att välja. Det blev många fröpåsar som fick följa med hem. Luktärter är lättodlade, i stort sätt varje frö gror. Om man förvarar fröerna i frysen behåller de sin grobarhet i många, många år.

På Cecilias hemsida, www.ceciliawingard.se, finns de enkla odlingsråd vi fick med oss.

Ingela Heurgren

Karin Berglund trollband oss fullständigt när hon besökte oss den 26 oktober. Hon delade med sig av fantastiska bilder och tankar om sin egen och andras trädgårdar. Hennes trädgård är ”befolkad” av människor hon har känt eller läst om, alla växter har sin egen historia.

Daggkåpan till exempel kallas också Jungfru Marias mantel. Daggkåpan är bara en av alla blommor som är knutna till Maria. Droppen på daggkåpan är inte vatten utan växtens egen saft.

Irisen är en av de allra äldsta och finns i palatset i Knossos. Den är härskarnas och prästernas egen blomma.

Trädgårdsåret börjar med snödropparna som doftar som mandelblom. Plocka in en bukett och stick näsan i den och njut. Att njuta av dofterna är något som Karin ideligen återkommer till. Sätt en liten bukett i en vas så dofter det underbart vid frukostbordet.

Doftande liljor har Karin många av i sin trädgård, en av de mest väldoftande är kungsliljan.

När kvällen var slut ville vi bara höra mer. Tur att Karins senaste bok med samma namn som föredraget finns att sjunka in i under mörka kvällar.

Ingela Heurgren