Margaretha Stuguland, en av drivkrafterna bakom Rågdalens skogsträdgård, berättade för oss om vad en skogsträdgård är och vilken nytta den gör.

Rågdalens skogsträdgård/ permakulturodling ligger strax söder om Rågsved, bara ett par minuter från höghusen och tunnelbanan. Rågdalen är en ”busodlad park på kommunens mark” .

Vi fick tips och förslag på lämpliga växter och vad man bör tänka på om man vill komma igång med en skogsträdgårdsodling.

Här kommer länken till Rågdalens Facebooksida:

https://www.facebook.com/ragdalensskogstradgard2021/videos

Under kvällen fick Margaretha en fråga som hon har skickat svaret på i efterhand eftersom hon för tillfället inte hade svaret på frågan.

Fråga: Var bor och verkar Martin Crawford som skrivit boken ”Creating a Forest garden”?

Svar: Han bor i byn Totnes – Sustainable cities.

Margaretha har gjort en sammanfattning med matnyttigheter från Martin Crawfords bok som kommer här:

För att anlägga ny odlingsbädd med presenning (köp ej Biltemas eller motsvarande, de flisar upp sig) och perenner, har man det rätta tillvägagångssättet i slutet av hans bok.

Kan rekommendera boken även för växttips. Tänk på att engelska zoner är i stort sett spegelvända mot våra Svenska zoner. Dock finns en bra hemsida också för att odla perenner, föreningsdriven; pfaf.org – latinskt namn behövs, sen söker man på användningsområden. Alternativt söker man på växtplats och finner passande växter. Mycket användbar.

Fråga om täckodling, sniglar samlas men odlar man ätbara perenner och låter de bli nåt år gamla i kruka först, så klarar de flesta ett angrepp. Vi odlar bara perenner, sår sällan, så vi får inga större problem. Annuell sådd eller vanlig sådd blir det ju svårare med. Skulle rekommendera Lena Israelssons hemsida eller böcker? Hon har garanterat tips – för frågan har kommit upp på Nordiska Trädgårdar flera gånger när hon föreläst.

De flesta som odlar ettårigt har andra metoder, såsom drippers/droppbevattning, svar,t plast tillfälligt mot ogräs. Det är en konst att inte begränsa vattentillgången för plantan, samtidigt som man vill skydda jorden mot micro-erosion och UV-ljus som dödar insekter.

Anita Östlund tog oss med på en exposé i dahliornas värld. Här finns alla de former och färger man kan tänka sig, i sanning en mångskiftande blomma. Den är Méxikos nationalblomma och är uppkallad efter botanisten Anders Dahl, en av Linnes lärjungar, redan år 1791. Det finns minst 55 000 olika sortnamn.
De ömtåliga skönheterna tål inte våra kalla vintrar utan knölarna måste försiktigt grävas upp och förvaras mörkt frostfritt, 5-10 grader, i t ex torvströ.

På svenska dahliasällskapets hemsida, www.svenskdahlia.se , finns många bra råd.
Lite trixande behövs onekligen men man blir rikligt belönad av dessa långblommande skönheter som även är utmärkta som snittblommor.

Tom Ericsson, pensionerad forskare och lärare på SLU, redovisade en granskning av det stora utbudet av specialjordar. Han har även i sin forskning ifrågasatt mängden specialgödsel som finns på marknaden.

Ett mycket intressant och matnyttigt föredrag som kullkastade i alla fall min uppfattning om jordar och näring. Toms forskningsresultat och erfarenhet underlättar odlingen avsevärt och dessutom blir det billigare.

Billig jord funkar lika bra som dyra specialjordar om man bara tillför lite näring vid varje vattning redan för början vid plantering. Använder man sedan urin som gödning blir det ännu billigare.

Här kan du ta del av Toms forskningsresultat.

Hur lätt är det inte att förföras av allt det vackra i plantskolan och plocka på sig allt möjligt när man ska skapa en trädgård? Att börja i den änden ger oftast ett rörigt intryck. Här är Ellen Forsströms budskap: börja med att först skapa en tydlig struktur i trädgården, för att sedan ösa på med växter.

Det handlar om att börja i rätt ände och skapa golv, väggar och tak, att rama in och våga dela av trädgården, att skapa en ombonad känsla. Häckar behöver inte vara höga, låga häckar av t ex buxbom gör mycket för trivseln och karaktären i trädgården.

När strukturen är klar och trädgården har fått sina rum är det fritt fram att ösa på och satsa på växter som tar för sig. Kraftfulla klättrare och växter som sprider sig är ett bra val. Låt vildbasarna vara med!

I rabatterna föreslår Ellen flera av samma sort i grupper som gärna får återkomma på flera ställen. En kant på rabatten, såväl i framkant som bak, ber stadga till rabatten.

Och till sist: ha en kärleksrelation med din trädgård, ha roligt och sluta aldrig att förundras!

Vi fick njuta av en kväll i rosornas tecken med förföriska bilder och många berättelser. Henrik Valentin är fängslad av framförallt gammaldags rosor. Många med vackra namn och en lång historia.

Rosor har odlats mycket länge, riktigt hur länge vet man inte. Något att ta med sig för oss som misslyckats med krävande rosor är att en vresros klarar allt. Sen må man säga att den är invasiv men i en eländig och torr jord är detta knappast ett problem.

Henrik delade med sig av många bra tips och gav oss en rätt så avslappnad syn på rosenodling. Funkar ingenting med en bortskämd ros så gräv upp den och kasta den. Livet med trädgård ska avnjutas, det var kvällens genomgående budskap.

Visste ni att tomatfrön håller i 10 år? Och att sorterna vi kan odla är nästan oändliga. Jasmine Waara, även kallad Trädgårdstrollet på sin hemsida, invigde oss i tomatodlandets alla konster.

Själv odlar hon inte i växthus utan mot en varm vägg, i pallkragar och på friland.
Tips är att kolla utvecklingstiden, hinner tomaten mogna innan hösten kommer? Olika långa utvecklingstider är ju bra för att få en så lång skörd som möjligt. Här finns mycket att välja på bland sorterna dvärgbusk-, busk- och högväxande tomater.

En bra strategi vid sådd är att börja tidigt med dvärgbusktomater som Jasmine sår redan i januari vilket ger tidig skörd, sedan följer busktomaterna i februari och i mars sätter hon de högväxande. Sätter man de högväxande för tidigt blir de allt för gängliga innan de kan placeras ut. Busktomaterna kan man så igen efter några månader för att ge ännu en skörd, fast senare.

Jasmine sätter sju olika kategorier av tomater:

De som har kort utvecklingstid och kommer tidigt
De som ger kvantitet
Några ”för säkerhets skull”, enkla att odla som alltid kommer, ifall något skulle gå fel.
Gormet, de extra goda
De extra söta
Någon ny sort
De som kan långlagras

Vintertomaterna kan lagras i flera månader. De stora tomaterna lagras t ex i en äggkartong och de mindre hängande i avbladade klasar. 50-70 procent av tomaterna i klasen bör vara mogna. Viktigt är att det är luftigt runt tomaterna men det behöver inte vara ljust, jämn temperatur och inte för varmt är viktigt, hellre svalt än rumstemperatur.

När kvällen av slut av vi fullproppade av tomatkunskaper som vi förhoppningsvis kommer ihåg när det är dags att sätta igång nästa år. Om inte, finns Jasmines hemsida att studera och där hittar du också hennes pod.

https://www.tradgardstrollet.se/

Vid pennan Ingela