Anita Östlund från Pelargonsällskapet berättade om pelargonernas spännande historia; från den första fram till nya sorter som tas fram idag.

De första pelargonerna kom till Europa i början av 1600-talet eller i slutet av 1500-talet och troligen var Pelargonium triste den allra första.  Fröer och plantor kom med handelsfartygen som åkte mellan Europa och Indien (de Ostindiska kompanierna) där dessa samlats in i Kapprovinsen i Sydafrika där man stannade för att bunkra mat och vatten längs vägen.

Vi fick se fina bilder på zonaler, stjärnpelargoner, doft, häng, rosen, engelsk, miniatyrer och några fler.

Vi fick förstås tips på skötsel och om hur man bäst övervintrar sina favoriter och hur vi kan få fler genom sticklingar.

Anita hade att ett helt gäng med fina små plantor med sig till försäljning som snabbt gick åt när alla pelargonälskande medlemmarna fick chansen att utöka sina samlingar.

Efter årsmötet fick vi ta del av en reseskildring som visade en vacker och spännande del av världen i Kirgizistan där Mats Lindberg berättade av människors livsbetingelser och samtidigt få lära oss litet om olika fruktsorters ursprung i världen.

Vi fick se bilder på dalgångar och bergskedjor där växtlighet finns bevarad och största delen av Kirgizistan är genomkorsad av den stora bergskedjan Tien Shan. Det finns 16 klimatzoner på grund uppdelningen av berg och dalar. Det kan vara varm sommar i vissa delar och vinter i andra delar av landet under samma period .

Då landet har varit isolerat på grund av sin geografiska belägenhet och sitt klimat har det bidragit till att bevara sorter av ett stort bestånd av äpplen, valnötter och andra sorters fruktträd i detta område. Både vilda och frösådda sorter och vi fick se ett antal exempel på ängsodlingar i olika dalgångar.

Anita Ekedahl

Med klimatförändringen kommer torra somrar på många håll och blötare på andra.

Christina visade bilder och berättade på ett mycket pedagogiskt sätt hur vissa jordar har förmåga att behålla vatten och vissa som är bra på att släppa igenom vatten. De olika strukturerna och uppbyggnaden av de olika jordarna har också egenskaper att förse växternas rötter med luft och näringsämnen.

Vi fick också tips på olika växter som klarar sig bättre i torra jordar och fick se bilder på både rabatter och ängar med växter som tål torka bättre än andra växter.

Gunilla Bogren

Äntligen kunde vi ses på en träff i våra lokaler på Jakobsbergs gård efter flera terminer av inställda föreläsningar på grund av pandemin.

Då var det väldigt underhållande att lyssna till Peter Streijfferts föreläsning om hur vi, enligt Peter, kan rädda jorden samtidigt som vi når bättre odlingsresultat. Alla tre metoderna, bokashi, biokol och hügelbäddar, binder kol i jorden, vilket gynnar såväl klimatet som jorden.

En kort sammanfattning:

• bokashi, en effektiv och spännande komposteringsmetod, framför allt för den som odlar. Allt vanligt matavfall som kött, grönsaker och kaffesump kan med den här metoden snabbt och luktfritt bli till jordförbättring.

• Biokol som laddas av bokashi gör underverk i din odling – och för klimatet. Biokolen binder kol i jorden, behåller fukten och berikar jorden med näring under lång tid.

Föreläsningen tar avstamp ur Peters två senaste böcker ”Odla i stan” samt ”Bokashi”.

Vi fick även höra om Peters helt ekologiska vinproduktion och om hans långt framskridna planer att flytta ifrån Hammarbyhöjden för att bli en storodlare några mil ifrån Stockholm. Nu gäller det bara att det rätta objektet dyker upp till försäljning.

Sist men inte minst fick vi höra en, gissningsvis egen skriven, trudilutt till Peters ukulele-spelande.

Gunilla Bogren

Linda tog oss med på en härlig trädgårdsresa genom Sverige. Vi fick bland annat se bilder från Mandelmanns stora, och lite röriga trädgård, och Tage Andersens Gunillaberg som nu tyvärr är sålt, och hur det blir med den originella trädgården är oklart.

Förutom de trädgårdarna som skulle ingå i kvällens föredrag fick vi se lockande bilder från bland annat Sofiero. Även om de flesta av oss hade varit där någon gång så blev vi ändå sugna på ännu ett besök.

Linda tipsade även om Dalarna om man är i krokarna, där finns Dala-Floda, Hildasholm och Karlfeltgården Songs för att nämna några.

Trots Corona-tider lyckades vi genomföra ett föredrag med föredömligt avstånd mellan stolarna. Fikat hoppade vi över på grund av svårigheter att hålla avstånd. Till våren hoppas vi att vi ska kunna återgå till våra vanliga föredragskvällar.

Ett mycket intressant och högaktuellt föredrag av Johanna Karlén om hur vi kan göra våra trädgårdar nyttiga för klimatet och miljön, samtidigt som de ger oss en plats att njuta, leka och koppla av i.

Johanna gick igenom vad biologisk mångfald är och hur den är avgörande för de ekosystemtjänster som naturen gör för oss människor.

Vi fick utpekat vilka faktorer det är som är viktiga att få in i våra trädgårdar som t ex, vilka blommor som lockar bin och humlor, boplatser för nyttodjuren och varför det är bra att ha det lite ostädat.

Eftersom jorden är grunden till allt odlande berättade även Johanna om vikten av en god jord och hur vi själva kan göra för att förbättra den.

Program för hösten 2020

hösten_2020

Detta är ett preliminärt program. Det kan komma att förändras. Håll utkik på mail eller på hemsidan för ändringar.

Vi kommer att följa Folkhälsomyndighetens rekom- mendationer. Det gör bland annat att vi skippar fikat den här terminen för att inte riskera att vi inte kan hålla tvåmetersregeln.

Vi inför även anmälan till föredragen så att vi vet hur vi kan placera ut stolar med rätt avstånd.

Anmälan är bindande, får du förhinder, meddela oss så att platsen kan ges till någon annan.

Hälsningar styrelsen

Linda Marend, arkitekt och trädgårdsentusiast, berättade om en trädgård som hon skapade av en radhustomt i Vällingby. När hon flyttade in fanns där endast två förvuxna tuijor. Dessa var hon fast besluten att de skulle bort men hur det var så blev de kvar, fast uppstammade.

Sedan berättade Linda hur hon på denna begränsade yta fick plats med tolv rum. Hon började med att schakta bort befintlig gräsmatta och ca halvmetern jord. Nya jord och sand för plattsättning kärrades ut. Efter det grundarbetet köptes växterna in – mängder med växter – för Linda ville snabbt får en lummig trädgård.

Det blev ett japansk rum, en magnolialund, ett rum med damm, en örtagård, en rhododendronlund, ett utekök och några till. Väggarna bestod till stor del av avenbok som snabbt växte upp och ramade in de olika rummen.

Vi fick se både planritningar och bilder på resultatet. Hela projektet finns dokumenterat i en bok med titeln ”Trädgård med tolv rum och kök” som kom ut 2014. Bilderna togs av fotografen Doris Beling.

Efter åtta år blev det nya ägare av huset och förvaltare av trädgården och Linda har en ny trädgård att starta ett trädgårdsprojekt i. Kanske blir det en ny bok så småningom.

Vid pennan Gunilla Bogren

Jessica berättade och visade hur man går tillväga steg för steg när man höstsår. Hon berättade även vilka grödor/växter som särskilt lämpar sig för just höstsådd.

Genom att höstså efterliknar vi naturen, så om man håller sig till växter som finns här i vårt klimat naturligt så går det utmärkt att sätta frön även på hösten. Frön till rotfrukter som till exempel morötter, kålrot och haverrot kan med fördel sås på hösten. För vissa rotfrukter och perenner är det till och med helt nödvändigt för att de ska hinna växa sig starka, dit hör t ex svartroten.

Till och med när första snötäcket har lagt sig kan man krafsa undan snön, strö ut frön och lägga ett tunt lager av jord över. Sedan är det bara att vänta på våren. Det gäller dock att det är en växtplats som är väldränerad. En plats som på våren blir vattendränkt funkar inte, då ruttnar fröna.

Alla blommande växter som fröar av sig på hösten kan med fördel även så på hösten, eftersom det är så de fortplantar sig naturligt. Om de klarar vårt klimat förstås. Exempel på växter är, lavendel och jätteverbenan. Om jätteverbenan sås på hösten ute så hinner plantorna bli både större och kraftigare.

Hösten är även en bra tid att plantera, det är mycket fukt i marken och ingen gassade sol som torkar ut jorden. Och än dröjer det innan det blir för hårt på grund av tjälen.

Vid pennan Gunilla Bogren

Eva Rönnblom och Marianne Svärd Häggvik berättade för oss med ord och bild hur olika beskärningar ska gå till och mycket annat matnyttigt:
– Vid plantering av ett nytt äppelträd måste förädlingsstället komma ovan jord och jordnivån runt om får inte heller höjas senare, då kan trädet ruttna.
– Ett nytt äppelträd ska uppbyggnadsbeskäras i fem år och då på våren.
– Buskar som exempelvis Ölandstok beskärs 10-15 cm ovanför marken men lämna några långa kvar, så kallade dragkvistar.
– Idegran kan beskäras i april, maj eller september och är mycket lätta att föröka.

Vid vårbeskärning svarar träd och buskar med tillväxt så det gäller att tänka till. På hösten förbereds vintervilan.

Vi fick också veta att lavar på träden inte gör någon skada och alltså inte behöver borstas bort. Skönt att höra men tycker man det ser tråkigt ut kan man borsta av laven vid fuktig väderlek.

Fullmatade med kunskaper blev vi denna kväll och sugna på att ta fram grensåg och sekatör eller ha i beredskap till våren.

Vid pennan, Ingela Heurgren

Med ord och bild visade Roger Elg att det finns mycket mer än man tror att välja på till den skuggiga delen av trädgården. Där är ofta torrt men många växter, träd och buskar klarar sig ändå och trivs bara dom blir etablerade. Här följer några av alla de förslag som presenterades.
– Vivor är bra i skuggiga miljöer liksom strutbräken som lyser upp med sina ljusare gröna ormbunksblad.
– Under granar går det att plantera sockblomma och silverfryle.
– Under häckar trivs ormöga som blommar tidigt. Daggkåpa är en tålig växt som gillar både sol och skugga.
– Träd och buskar kan lysa upp en skuggig växtplats t ex himalayabjörken med sin kritvita stam eller varför inte näverhägg med vacker röd bark.
– Hostor (funkia) går särskilt bra att plantera i stora krukor där det kan övervintra i många år. Men storbladiga ska det vara tycker Roger.
Efter detta mycket engagerade föredrag från en mycket kunnig föredragshållare tror jag vi alla fick inspiration till att ta tag i våra skuggiga miljöer.

Ingela Heurgren vid pennan!