Hur lätt är det inte att förföras av allt det vackra i plantskolan och plocka på sig allt möjligt när man ska skapa en trädgård? Att börja i den änden ger oftast ett rörigt intryck. Här är Ellen Forsströms budskap: börja med att först skapa en tydlig struktur i trädgården, för att sedan ösa på med växter.

Det handlar om att börja i rätt ände och skapa golv, väggar och tak, att rama in och våga dela av trädgården, att skapa en ombonad känsla. Häckar behöver inte vara höga, låga häckar av t ex buxbom gör mycket för trivseln och karaktären i trädgården.

När strukturen är klar och trädgården har fått sina rum är det fritt fram att ösa på och satsa på växter som tar för sig. Kraftfulla klättrare och växter som sprider sig är ett bra val. Låt vildbasarna vara med!

I rabatterna föreslår Ellen flera av samma sort i grupper som gärna får återkomma på flera ställen. En kant på rabatten, såväl i framkant som bak, ber stadga till rabatten.

Och till sist: ha en kärleksrelation med din trädgård, ha roligt och sluta aldrig att förundras!

Vi fick njuta av en kväll i rosornas tecken med förföriska bilder och många berättelser. Henrik Valentin är fängslad av framförallt gammaldags rosor. Många med vackra namn och en lång historia.

Rosor har odlats mycket länge, riktigt hur länge vet man inte. Något att ta med sig för oss som misslyckats med krävande rosor är att en vresros klarar allt. Sen må man säga att den är invasiv men i en eländig och torr jord är detta knappast ett problem.

Henrik delade med sig av många bra tips och gav oss en rätt så avslappnad syn på rosenodling. Funkar ingenting med en bortskämd ros så gräv upp den och kasta den. Livet med trädgård ska avnjutas, det var kvällens genomgående budskap.

Visste ni att tomatfrön håller i 10 år? Och att sorterna vi kan odla är nästan oändliga. Jasmine Waara, även kallad Trädgårdstrollet på sin hemsida, invigde oss i tomatodlandets alla konster.

Själv odlar hon inte i växthus utan mot en varm vägg, i pallkragar och på friland.
Tips är att kolla utvecklingstiden, hinner tomaten mogna innan hösten kommer? Olika långa utvecklingstider är ju bra för att få en så lång skörd som möjligt. Här finns mycket att välja på bland sorterna dvärgbusk-, busk- och högväxande tomater.

En bra strategi vid sådd är att börja tidigt med dvärgbusktomater som Jasmine sår redan i januari vilket ger tidig skörd, sedan följer busktomaterna i februari och i mars sätter hon de högväxande. Sätter man de högväxande för tidigt blir de allt för gängliga innan de kan placeras ut. Busktomaterna kan man så igen efter några månader för att ge ännu en skörd, fast senare.

Jasmine sätter sju olika kategorier av tomater:

De som har kort utvecklingstid och kommer tidigt
De som ger kvantitet
Några ”för säkerhets skull”, enkla att odla som alltid kommer, ifall något skulle gå fel.
Gormet, de extra goda
De extra söta
Någon ny sort
De som kan långlagras

Vintertomaterna kan lagras i flera månader. De stora tomaterna lagras t ex i en äggkartong och de mindre hängande i avbladade klasar. 50-70 procent av tomaterna i klasen bör vara mogna. Viktigt är att det är luftigt runt tomaterna men det behöver inte vara ljust, jämn temperatur och inte för varmt är viktigt, hellre svalt än rumstemperatur.

När kvällen av slut av vi fullproppade av tomatkunskaper som vi förhoppningsvis kommer ihåg när det är dags att sätta igång nästa år. Om inte, finns Jasmines hemsida att studera och där hittar du också hennes pod.

https://www.tradgardstrollet.se/

Vid pennan Ingela

I Sverige äter vi i genomsnitt endast ca sex gram bär per dag. Ändå är våra trädgårdar fulla av traditionella bär, som till exempel krusbär, vinbär och hallon.

Johan Jancke berättade för oss hur man lyckas med de mer traditionella sorterna men vi fick också bekanta oss med några nyare bärbuskar.

Exempel på nyare sorter är bland annat blåbär, gojibär, havtorn eller aronia. Några av dem har tidigare använts som medicinalväxter och odlas nu i våra trädgårdar för deras hälsofrämjande effekter.

Anita Östlund från Pelargonsällskapet berättade om pelargonernas spännande historia; från den första fram till nya sorter som tas fram idag.

De första pelargonerna kom till Europa i början av 1600-talet eller i slutet av 1500-talet och troligen var Pelargonium triste den allra första.  Fröer och plantor kom med handelsfartygen som åkte mellan Europa och Indien (de Ostindiska kompanierna) där dessa samlats in i Kapprovinsen i Sydafrika där man stannade för att bunkra mat och vatten längs vägen.

Vi fick se fina bilder på zonaler, stjärnpelargoner, doft, häng, rosen, engelsk, miniatyrer och några fler.

Vi fick förstås tips på skötsel och om hur man bäst övervintrar sina favoriter och hur vi kan få fler genom sticklingar.

Anita hade att ett helt gäng med fina små plantor med sig till försäljning som snabbt gick åt när alla pelargonälskande medlemmarna fick chansen att utöka sina samlingar.

Efter årsmötet fick vi ta del av en reseskildring som visade en vacker och spännande del av världen i Kirgizistan där Mats Lindberg berättade av människors livsbetingelser och samtidigt få lära oss litet om olika fruktsorters ursprung i världen.

Vi fick se bilder på dalgångar och bergskedjor där växtlighet finns bevarad och största delen av Kirgizistan är genomkorsad av den stora bergskedjan Tien Shan. Det finns 16 klimatzoner på grund uppdelningen av berg och dalar. Det kan vara varm sommar i vissa delar och vinter i andra delar av landet under samma period .

Då landet har varit isolerat på grund av sin geografiska belägenhet och sitt klimat har det bidragit till att bevara sorter av ett stort bestånd av äpplen, valnötter och andra sorters fruktträd i detta område. Både vilda och frösådda sorter och vi fick se ett antal exempel på ängsodlingar i olika dalgångar.

Anita Ekedahl

Med klimatförändringen kommer torra somrar på många håll och blötare på andra.

Christina visade bilder och berättade på ett mycket pedagogiskt sätt hur vissa jordar har förmåga att behålla vatten och vissa som är bra på att släppa igenom vatten. De olika strukturerna och uppbyggnaden av de olika jordarna har också egenskaper att förse växternas rötter med luft och näringsämnen.

Vi fick också tips på olika växter som klarar sig bättre i torra jordar och fick se bilder på både rabatter och ängar med växter som tål torka bättre än andra växter.

Gunilla Bogren

Äntligen kunde vi ses på en träff i våra lokaler på Jakobsbergs gård efter flera terminer av inställda föreläsningar på grund av pandemin.

Då var det väldigt underhållande att lyssna till Peter Streijfferts föreläsning om hur vi, enligt Peter, kan rädda jorden samtidigt som vi når bättre odlingsresultat. Alla tre metoderna, bokashi, biokol och hügelbäddar, binder kol i jorden, vilket gynnar såväl klimatet som jorden.

En kort sammanfattning:

• bokashi, en effektiv och spännande komposteringsmetod, framför allt för den som odlar. Allt vanligt matavfall som kött, grönsaker och kaffesump kan med den här metoden snabbt och luktfritt bli till jordförbättring.

• Biokol som laddas av bokashi gör underverk i din odling – och för klimatet. Biokolen binder kol i jorden, behåller fukten och berikar jorden med näring under lång tid.

Föreläsningen tar avstamp ur Peters två senaste böcker ”Odla i stan” samt ”Bokashi”.

Vi fick även höra om Peters helt ekologiska vinproduktion och om hans långt framskridna planer att flytta ifrån Hammarbyhöjden för att bli en storodlare några mil ifrån Stockholm. Nu gäller det bara att det rätta objektet dyker upp till försäljning.

Sist men inte minst fick vi höra en, gissningsvis egen skriven, trudilutt till Peters ukulele-spelande.

Gunilla Bogren